Utbildningsplan för Logopedprogrammet

Speech and Language Pathology Programme

  • 240 högskolepoäng
  • Programkod: MLG2Y
  • Fastställd: 2015-05-26
  • Beslutad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten
  • Reviderad: 2019-05-28
  • Reviderad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid medicinska fakulteten
  • Diarienr: MEDFARM 2019/750
  • Utbildningsplanen gäller från: VT 2016
  • Ansvarig fakultet: Medicinska fakulteten

Behörighet

Grundläggande behörighet och Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A14/16)

Beslut och riktlinjer

Logopedi är ett mångfacetterat ämne som involverar undersökning, diagnostisering och behandling av ett brett spektrum av medicinskt relaterade kommunikations- och sväljsvårigheter som kan förekomma under hela livsförloppet. Kommunikationssvårigheter kan delas in i störningar av tal-, röst- respektive språkförmåga. Även om dessa termer ofta används synonymt i vardagligt språk, är det viktigt för logopeder att skilja mellan dem. Exempel på talstörningar är svårigheter med artikulation av specifika ljud eller stamning. Röststörningar omfattar olika typer av kvalitetsmässiga förändringar av rösten som till exempel heshet, eller röstproblem efter operation i mun eller svalg. Språkstörningar kännetecknas av dels svårigheter att förstå ord, meningar och texter och dels problem med att formulera och uttrycka tankar till meningsfull kommunikation. Svårigheter att svälja kan bero på en rad bakomliggande orsaker och en bedömning är ofta mycket viktig för att avgöra ifall en patient är i riskzonen för att få ner mat eller dryck i lungorna.
 
Det finns en mångfald logopediska insatser som bygger på forskning om vad som orsakar och kännetecknar logopediska funktionsnedsättningar och hur de undersöks, diagnostiseras och åtgärdas effektivt. Både förmågan att kunna kommunicera och att kunna svälja säkert har stor betydelse för en individs autonomi och möjlighet till samspel och delaktighet. Kommunikations- och sväljproblem får därför stora vardagliga konsekvenser och logopediska insatser är ofta avgörande för livskvaliteten. Logopedisk forskning handlar också om svälj- och kommunikationsstörningars konsekvenser för individen och dennes förmåga till aktivitet och delaktighet i samspel med sin omgivning såsom familj, skola, myndigheter och arbetsplats.
 
Logopedi är en tvärvetenskaplig disciplin och bygger på kunskap från vetenskapsområden som språk (lingvistik och fonetik), psykologi, neurovetenskap, medicin och teknik.

Mål

Efter avslutad logopedutbildning skall de nyexaminerade logopederna ha uppnått de allmänna mål för högskoleutbildning som finns beskrivna i Högskolelagen 1 kap. 8 och 9§ och mål för logopedexamen enligt Högskoleförordningen SFS 1993:100 bilaga 2.

Högskolelagen (1992:1434), 1 kap 8§
Utbildningen på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Utveckling på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område, som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Högskolelagen (1992:1434), 1 kap 9§
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
  • ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
Högskoleutbildningen skall vidare främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa, jämställdhet mellan kvinnor och män och förståelse för andra länder och för internationella förhållanden.

Högskoleförordning (1993:100), bilaga 2
För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som logoped.

Kunskap och förståelse. För logopedexamen skall studenten
  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst-, tal-, språk- och sväljstörningar,
  • visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga. För logopedexamen skall studenten
  • visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet,
  • visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet,
  • visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt. För logopedexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete
För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Programmets uppläggning

Omfattning och examen
Logopedutbildningen är fyraårig och omfattar 240 högskolepoäng (hp). För att utöva logopedyrket krävs utöver logopedexamen även legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen.
 
Kursplaner och betyg

Varje kurs inom logopedprogrammet har en tillhörande kursplan där kursmål, kursinnehåll, examinationsform och kurslitteratur framgår. Kursplanerna fastställs av programkommittén och revideras vid behov för att säkerställa att kursens innehåll är aktuellt i förhållande till kunskapsläge och samhällets krav och behov. På kurserna används en tvågradig betygsskala med godkänd respektive underkänd.
 
Progression i utbildningen

Kursernas inbördes ordning inom logopedprogrammet är planerade för att uppnå progression, fördjupning och integrering. Under det första året undervisas studenterna huvudsakligen i de teoretiska ämnena lingvistik, fonetik, psykologi och grundläggande medicin. Under följande år sammanvävs och fördjupas dessa ämnen i anslutning till de olika kurserna inom huvudämnet logopedi. Kurser under programmets senare del betonar bland annat förmåga till analys, syntes och värdering.
 
Flera ämnen återkommer under utbildningen för att studenterna successivt ska uppnå förtrogenhet. Till exempel påbörjas den vetenskapliga utbildningen redan under första terminen med breda baskunskaper i forsknings- och analysmetoder. Under kommande terminer tränas studenterna i att självständigt och kritiskt söka information och kunskap och att vara ansvarstagande i sin reflektion och vetenskapliga skrivande. Det vetenskapliga perspektivet vill stimulera studenten till fortsatt fortbildning, utvecklingsarbete och forskning. Ett livslångt lärande är nödvändigt för en professionell vårdgivare.
 
Tvärvetenskapligt ämne

Logopedprogrammet i Uppsala hör till institutionen för neurovetenskap, medicinska fakulteten. Utbildningen är tvärvetenskaplig och sker i samverkan med institutionen för lingvistik och filologi, institutionen för psykologi, institutionen för kvinnors och barns hälsa samt institutionen för kirurgiska vetenskaper. Tack vare samarbetet mellan institutionerna säkerställs hög lärarkvalitet inom programmets olika ämnen. 
 
Logopedprogrammets kurser fördelas på följande ämnesområden:

logopedi, 150 hp, varav
     - teoretiska kurser: 120 hp
     - kliniska kurser: 30 hp
lingvistik: 45 hp
medicin: 24 hp
psykologi: 21 hp 

I kurslistan nedan innehåller några av kurserna delmoment från flera ämnesområden. Det gäller de två medicinska delmomenten foniatri (3 hp) och audiologi (1,5 hp) som ingår i kurserna "logopedi vid röststörningar" respektive "logopedi och audiologi vid hörselnedsättningar". Det gäller också samtalsmetodik (4 hp) som klassas till ämnesområdet psykologi och som ingår i kursen "logopedens yrkesroll". I "logopedens yrkesroll" ingår även kliniska moment såsom auskultationer och kliniska seminarier (3 hp). Exakt information om kursinnehållet framgår av kursplanerna.
 
Kurser inom logopedprogrammet

Termin 1 - alla kurser på grundnivå
Anatomi, fysiologi och patofysiologi, 6 hp
Fonetik I, 7,5 hp
Lingvistik I, 7,5 hp
Logopedens yrkesroll, 3 hp (del av kurs på 21 hp)
Utvecklingspsykologi, 6 hp

Termin 2 - alla kurser på grundnivå
Fonetik II, 7,5 hp
Kognitiv neurovetenskap, 10,5 hp
Lingvistik II, 7,5 hp
Logopedens yrkesroll, 1,5 hp (del av kurs på 21 hp)
Öron-näsa-hals: anatomi, fysiologi och sjukdomar, 3 hp

Termin 3 - alla kurser på grundnivå
Barnets tal-, språk- och kommunikationsutveckling, 7,5 hp
Logopedens yrkesroll, 1,5 hp (del av kurs på 21 hp)
Logopedi vid störningar i tal-, språk- och kommunikationsutveckling, 7,5 hp
Neurolingvistik, 7,5 hp
Pediatrik och barn- och ungdomspsykiatri, 6 hp

Termin 4 - alla kurser på grundnivå
Forskningsmetodik och vetenskapligt skrivande, 4,5 hp (del av kurs på 15 hp)
Klinisk logopedi vid tal- och språkstörningar hos barn och ungdomar, 9,5 hp
Logopedens yrkesroll, 2,5 hp (del av kurs på 21 hp)
Logopedi vid röststörningar, 3 hp (del av kurs på 12 hp)
Logopedi vid språk-, läs- och räknesvårigheter, 10,5 hp

Termin 5 - alla kurser på grundnivå
Forskningsmetodik och vetenskapligt skrivande, 3 hp (del av kurs på 15 hp)
Klinisk logopedi vid röststörningar och stamning, 6 hp 
Logopedens yrkesroll, 3 hp (del av kurs på 21 hp)
Logopedi vid röststörningar, 9 hp (del av kurs på 12 hp)
Logopedi vid stamning och andra talflytstörningar, 4,5 hp
Neurologi och psykiatri hos vuxna, 4,5 hp

Termin 6
Kurser på grundnivå:
Forskningsmetodik och vetenskapligt skrivande, 4,5 hp (del av kurs på 15 hp)
Klinisk logopedi vid medfödda svälj- och kommunikationsstörningar 4,5 hp
Logopedens yrkesroll, 2 hp (del av kurs på 21 hp)  
Logopedi vid medfödda kommunikationsstörningar, 8 hp
Kurser på avancerad nivå:
Logopedi inom skola och förskola, 5 hp
Logopedi vid ät- och sväljsvårigheter, 6 hp

Termin 7
Kurser på grundnivå:
Forskningsmetodik och vetenskapligt skrivande, 3 hp (del av kurs på 15 hp) ´
Logopedens yrkesroll, 3 hp (del av kurs på 21 hp)
Kurser på avancerad nivå:
Examensarbete, 7,5 hp (del av kurs på 30 hp)
Klinisk logopedi vid förvärvade svälj- och kommunikationsstörningar, 6 hp
Logopedi vid förvärvade svälj- och kommunikationsstörningar, 7,5 hp  
Logopedi vid strukturella avvikelser i huvud-halsregionen, 3 hp (del av kurs på 6 hp)

Termin 8
Kurser på grundnivå:
Logopedens yrkesroll, 4,5 hp (del av kurs på 21 hp)
Kurser på avancerad nivå:
Examensarbete, 22,5 hp (del av kurs på 30 hp)
Logopedi vid strukturella avvikelser i huvud-halsregionen, 3 hp (del av kurs på 6 hp)

Undervisning

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

Logopedprogrammet i Uppsala ger den studerande en yrkesutbildning med en tydlig roll och färdighet i sin yrkesutövning. Integrering mellan studentens teoretiska undervisning och den verksamhetsförlagda, kliniska undervisningen är väsentlig och förstärks genom diskussioner kring case och kliniska seminarier. I samverkan med landstingen i Uppsala, Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Södermanland, Örebro och Värmland tilldelas studenten en klinisk placering. Studenterna arbetar med de patientgrupper som är aktuella på utbildningen i nära anslutning till de teoretiska kurserna. Härigenom får logopedstudenten möta patienter med logopedisk problematik och bli förtrogen med kliniskt arbete. Under både kliniska och teoretiska kurser tränar studenten självkännedom, empatisk förmåga och ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och anhöriga.

Verksamma logopeder i landstingen handleder studenterna under de kliniska kurserna. Handledarna ska ha genomgått handledarutbildning eller i undantagsfall samarbeta med annan logoped som har genomgått handledarutbildning. Handledarutbildningen gör att nivån på den kliniska undervisningen blir likartad oavsett landstingsplacering och att kontakten mellan universitet och landsting förstärks. Universitetet arrangerar också årligen en fortbildningsdag för programmets alla handledare.

I samverkan mellan universitetets lärare och kliniska handledare har tydliga kursmål för de kliniska kurserna utarbetats. På universitetet finns en lärare med speciell uppgift att hålla samman den verksamhetsförlagda utbildningen och stötta handledarna.

TILLÄMPAD PEDAGOGIK

Undervisningsspråk

Det huvudsakliga undervisnings- och examinationsspråket är svenska men viss undervisning kan komma att ges på engelska. Kurslitteraturen är vanligen på engelska.

Undervisningsformer
Utbildningen innehåller en stor variation av arbetsformer som stimulerar till studentaktivitet och djupinlärning. Undervisningen består till exempel av casemetodik, seminarier, föreläsningar, praktiska övningar och webbaserat material. Uppgifter kan ges i par, grupp eller enskilt. Samarbete uppmuntras både mellan logopedstudenter och med studenter från andra utbildningar.

Studentaktiverande casemetodik tillämpas under de flesta logopediska kurser. Casemetodik innebär att studenterna utmanas till problemlösning genom att ställas inför realistiska patientsituationer. Upplevelsen ska efterlikna en beslutssituation i verkliga livet som kräver både faktakunskap och bedömningsförmåga för att värdera olika tänkbara förklaringar. De case som studenterna arbetar med har alla sin grund i verkliga patientsituationer. Studenterna träffas gruppvis och ventilerar synpunkter och övar att omsätta teoretisk kunskap till klinisk verklighet. Vanligen examineras case i seminarieform för att stimulera studenterna till självständiga, kritiska bedömningar.

Under de kliniska kurserna arbetar studenterna oftast parvis för att använda varandra som resurser för sin kompetensutveckling. Detta är både en strukturerad och samtidigt flexibel pedagogisk modell som kallas ”peer learning”. Peer learning medverkar till att studenterna blir delaktiga och känner ansvar för sitt lärande, övar reflektion och samarbetsförmåga samt medvetandegör olika perspektiv och synsätt.

Interprofessionellt lärande
Logopedstudenterna studerar vissa moment tillsammans med andra studentgrupper för att utveckla och träna sin förmåga att samverka över professionsgränserna. Målet är att studenterna ska utveckla förståelse och kunskap för varandras yrken och kompetenser för att som färdiga logopeder kunna samverka interprofessionellt för vårdtagarnas bästa. De interprofessionella momenten utmärks av att lärare från de olika utbildningarna arbetar tillsammans mot gemensamma målsättningar.

Supplemental instruction
Logopedprogrammet använder på vissa logopedkurser ”supplemental instruction” (SI) som ett komplement till den vanliga lärarledda undervisningen. Under supplemental instruction håller äldre studenter (SI-ledare) schemalagda, men frivilliga, workshop för yngre studenter. SI-ledarna genomför ingen traditionell undervisning utan deras uppgift är att initiera diskussion, problemlösning och övningar som de yngre studenterna samarbetar kring. SI-ledarna får utbildning och löpande stöttning i metoden, ledarskap och hur man skapar delaktighet. Vilka kurser som har SI varierar från år till år beroende på resurser och intresse att bli SI-ledare bland studenterna.

Examen

Logopedutbildningen är fyraårig och omfattar 240 högskolepoäng (hp). För att utöva logopedyrket krävs utöver logopedexamen även legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen.

Logopedexamen (Degree of Master of Science in Speech and Language Pathology).

Övriga föreskrifter

I studiehandboken står de föreskrifter som gäller studenters rättigheter och skyldigheter vid till exempel studieavbrott, studieuppehåll, tillgodoräknanden, individuell studiegång och obligatorisk närvaro. I studiehandboken finns även reglerna kring examination, omprövning och överklagan av beslut.

Studiehandboken finns tillgänglig på Uppsala universitets studentportal under logopedprogrammet.

Utbildningsplan(er)