Turkiska språk
Turkiska språk talas över ett vidsträckt område som sträcker sig över den euroasiatiska kontinenten, från Västeuropa till nordöstra Sibirien. Den turkiska språkfamiljen omfattar tjugo standardiserade språk och därutöver minst lika många språkvarieteter utan officiell status, varav några är utdöende. Vår forskning om de turkiska språken fokuserar på filologiska och lingvistiska undersökningar av äldre och moderna turkiska språk på bredast möjliga sätt.
För ett diakront och synkront studium av turkiska språk används företrädesvis komparativa metoder. Deskriptiva och typologiska undersökningar syftar till att beskriva och analysera typiska turkiska grammatiska strukturer (t.ex. hjälpverbskonstruktioner, samordnande satsfogningar eller andra sätt att binda samman satser) och förklara hur dessa strukturer har utvecklats och grammatikaliserats. De lingvistiska huvudområdena är fonologi, morfosyntax, diskursanalys, semantik och pragmatik. Undersökningar med inriktning mot historisk lingvistik fokuseras på att rekonstruera turkiskans förstadier och etymologiska frågor.
Vår forskningsprofil omfattar genealogiska studier, d.v.s. de turkiska språkens släktskap med andra språkfamiljer, i synnerhet mongoliska och tungusiska, och studiet av kontaktlingvistiska fenomen såväl mellan turkiska och icke-turkiska språk som mellan språk inom den turkiska språkfamiljen. En annan sida av vår forskning ägnas åt språkinlärning och tvåspråkighet.
Textutgivning, filologiska och lingvistiska undersökningar av forn- och medelturkiska är ytterligare en livaktig sida av vår forskning, liksom medicinhistoria bland turkfolken.
Forskningsprojekt
Att (åter)skapa en Bibel. Ett nytt sätt att se på outgivna bibelhandskrifter som källor till det karaimiska språkets tidiga historia
Östeuropeiska karaimer är de enda företrädarna för karaitisk judendom i Europa. Deras modersmål är ett turkiskt språk som är listat i UNESCO:s Atlas of the World’s Languages in Danger som ”allvarligt utrotningshotat” (”severely endangered”). På grund av många historiska händelser, inte minst under andra världskriget och i det forna Sovjet, har denna egenartade etniska minoritets kulturarv lidit svåra förluster.
Projektet kommer att skapa en digital utgåva av den karaimiska Bibeln i sin helhet, baserad nästan uteslutande på outgivna texter skrivna med hebreisk skrift (1400- till 1900-talet). Utgåvan kommer att omfatta den allra första kompletta karaimiska översättningen av den hebreiska Bibeln och presenteras på ett sätt som gör den förståelig för nutida modersmålstalare. Den kommer vidare att utgöra ett vetenskapligt verktyg som dels erbjuder den första språkvetenskapliga och paleografiska beskrivningen av de äldsta och ännu outgivna vittnesbörden för det karaimiska språket, dels rekonstruerar det sätt på vilket den karaimiska Bibeln skapades.
Genom att kombinera traditionella och datorstödda forskningsmetoder kommer projektet att ge grundläggande upplysningar om det karaimiska språkets och den karaimiska etnicitetens tidiga historia.
Michał Németh vid Jagellonska universitetet (Kraków) är projektets huvudansvarige forskare. László Károly, hans partner vid Uppsala universitet, har ansvar för skapandet av en onlineplattform, som kommer att innehålla en dynamisk digital utgåva av karaimiska översättningar av Bibeln länkad till en lexikografisk databas.
På sikt kommer plattformen vid UU att kunna samla digitala utgåvor, en korpusbaserad lexikografisk databas och annan programvara, allt med syfte att erbjuda hjälpmedel för studiet av hela gruppen av medelturkiska språk.
UPPLADOC - Uppsala språkdokumentationsgrupp
Sedan årtionden tillbaka har olika avdelningar och grupper på Uppsala Universitet sysslat med språkdokumentation och producerat utmärkta bidrag till forskningen inom sina respektive områden. Av tradition har de dock arbetat oberoende av varandra eller samarbetat på en ad hoc basic. Uppsala Language Documentation Group (UPPLADOC) syftar därför till att sammanföra dessa forskare och forskningsgrupper för att kunna skapa ett center för språkdokumentation av högsta internationella standard vid Uppsala Universitet.
Via gemensamma ansträngningar kommer Uppsala Language Documentation Group att satsa på att utveckla nya metodologier för språkstudier och språkdokumentation. Att utnyttja teknologiska framsteg inom datamaskinell språkbehandling (text och ljud) i fältarbete kommer också att vara ett fokusområde för gruppen. Därutöver kommer stor vikt att läggas vid trianguleringen av språkdokumentation och språkbeskrivning inom ett tvärvetenskapligt ramverk innehållande språktypologi, sociolingvistik, genetiska studier och arkeologi.
Databas över turkiska runinskrifter
Ett nyligen inrättat tvärvetenskapligt nätverk vid Uppsala universitet har som en av sina huvuduppgifter att bygga upp en Databas över turkiska runinskrifter. Forskningsnätverket sammanför filologer, lingvister och arkeologer och har som mål att beskriva och analysera de euroasiatiska runinskrifterna.
The Ottoman Heritage at Uppsala University
Uppsala universitetsbibliotek har en omfattande samling handskrifter, målningar, kartor och tidiga tryck från osmansk tid. Ett urval från denna samling har digitaliserats och finns tillgängligt på Archive and Libraries Virtual Image Network (ALVIN). Se den nya publikationen Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays. Edited by Éva Á. Csató, Gunilla Gren-Eklund, Lars Johanson, Birsel Karakoç. Brill 2020.