Sinologi (Kinesiska)
Kinesiska språket och litteraturen som forskningsämne kallas sinologi. Det skapades som en filologisk disciplin men har sedermera utvidgats till att omfatta humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning relaterad till Kina. Under de senaste decennierna har ämnet kommit att påverkas av områdesstudier, Kinastudier, men det som är karaktäristiskt för sinologi är att forskningen inom ämnet till stor del är baserad på kinesiskspråkigt material.
Vid institutionen bedrivs forskning i huvudsak inom följande områden av sinologin: äldre och modern kinesisk litteratur och litteraturteori, kinesiska medier och tryckfrihet, Kinas etniska minoriteter och minoritetsspråk, gränsöverskridande etniska grupper och säkerhetspolitik, historisk sociolingvistik, ämnesdidaktik för kinesiska, genderfrågor och migrantarbetare. Vid Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet ges även forskarutbildning i sinologi.
Forskningsprojekt
Joakim Enwall forskar om Kinas etniska minoriteter och minoritetsspråk, i synnerhet miao, mongoliska, tibetanska och uiguriska. Dessutom är han engagerad i historisk sociolingvistik längs Sidenvägen samt ett projekt rörande språkdidaktik för kinesiska och då särskilt kinesisk grammatik/syntax.
Han arbetar med ett forskningsprojekt med arbetstiteln Mångfald i enhet? Effekterna av Folkrepubliken Kinas minoritetsspråkspolitik för språken miao, mongoliska, tibetanska och uiguriska. Detta forskningsprojekt inleddes med forskarstudier vid Central minoritetsinstitutet (numera Minzu-universitetet) i Peking år 1989 och resulterade år 1994 i en doktorsavhandling om miaoskriftens utveckling i Kina före 1949. Därefter utökades projektet gradvis med flera språk och omfattar nu fyra relativt stora minoritetsspråk i Kina: miao, mongoliska, tibetanska och uiguriska. Ett flertal artiklar har publicerats rörande olika aspekter på denna frågeställning. Projektet har sociolingvistisk inriktning och syftar till att klarlägga och förklara effekterna av Folkrepubliken Kinas minoritetspolitik efter 1949 i fyra konkreta fallstudier. Därigenom blir det också möjligt att utröna vilka orsaker, historiska och samtida, som bidrar till språkbevarande och språkdöd. Projektet omfattar många sociolingvistiska underdiscipliner som dialektologi, grafonomi, etnolingvistik, kodväxling och språkplanering. Projektet bedrivs i samarbete med forskare inom olika delområden vid flera universitet och institut i Kina samt vid Kinas samhällsvetenskapsakademi. Enwall arbetar också med historisk sociolingvistik och då särskilt språkförhållandena längs Sidenvägen i Tarim-bäckenet (nuvarande autonoma regionen Xinjiang i nordvästra Kina). Han samordnar i egenskap av föreståndare för Uppsala universitets Forum för kinastudier forskning relaterad till Sidenvägen och förbereder ett nationellt forskningsprojekt inom området.
Joakim Enwall arbetar också med turkiska texter med georgisk skrift. Projektet påbörjades år 2004-2005 då Joakim Enwall var gästforskare i turkologi vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz, genom stipendium från Humboldt-stiftelsen, och där inledde han ett forskningsprojekt kring användningen av georgisk skrift för att skriva turkiska/medelazerbajdzjanska under 1700- och 1800-talen. Projektet ingick i den forskning som bedrivs vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz kring s.k. turkiska transkriptionstexter. Joakim Enwalls forskning fokuserar på dessa texter ur ett sociolingvistiskt perspektiv och målet är att klarlägga omständigheterna kring uppkomsten av dessa texter samt den kontext i vilken de användes. Han företog i åren 2004-2005 samt år 2011 forskningsresor till Georgien och Azerbajdzjan, och de preliminära resultaten har presenterats vid symposier och i ett antal forskningsartiklar. Nästa steg i forskningsprojektet är att utröna vilka ytterligare texter på turkiska/azerbajdzjanska med georgisk skrift som kan finnas vid arkiv i Georgien och i Turkiet, samt eventuellt kompletterande material som kan kasta ljus på texternas tillkomsthistoria.
Lena Rydholm forskar om äldre och modern kinesisk litteratur och litteraturteori, samt kinesiska medier och tryckfrihet.
Rydholm forskar om det kinesiska litteraturbegreppet, teorier om genre och stil i äldre och modern tid samt i ett globalt perspektiv. Hon medverkade i det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprogrammet "Literature and Literary history in Global Contexts", med studien ”The Theory of Ancient Chinese genres” (2006). Tillsammans med Prof. Anders Cullhed, Stockholm universitet, är hon redaktör för antologin True Lies Worldwide: Fictionality in Global Contexts (2014). Nu medverkar hon i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet ”Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures”, som leds av Prof. Stefan Helgesson vid Stockholms Universitet, vilket involverar ett antal forskare vid Uppsala universitet, samt finansieras av Riksbankens jubileumsfond. Hennes forskning innefattar främst poesi och fiktion. Pågående projekt är “The style in Li Qingzhaos ci-poetry”, och ”Cosmopolitan and vernacular tensions and fusions in the novels and short stories by Lu Xun, Lao She and Ba Jin”. Hon är medredaktör till Prof. Ming Dong Gus (Univ. of Texas) kommande The Routledge Handbook of Modern Chinese Literature.
Rydholm forskar även om samtida kinesiska medier, speciellt China Central Televisions årliga Nyårsgala. Hon var tillsammans med Håkan Lindhoff och Prof. Jan Ekecrantz (JMK, Stockholms universitet) ledare för forskningsprogrammet ”Media and Globalization in Contemporary China". I samarbete med Göran Svensson på Inst. för informatik och media, Uppsala universitet, och Communication University of China (Beijing), arrrangerade hon konferensen ”Global Media Worlds and China” i Uppsala. Det resulterade i ett temanummer av tidskriften Javnost- The Public 20.4 (2013) som innehåller Rydholms studie om hur bilden av Kina påverkade debatten om tryckfrihet i Sverige på 1700-talet: ”China and the World’s First Freedom of Information Act: the Swedish Freedom of the Press Act of 1766”.
Helena Löthman forskar om olika aspekter av kinesiska kvinnors socioekonomiska situation på den kinesiska arbetsmarknaden. Andra forskningsområden av intresse är kinesiska icke-statliga organisationers arbete och migrantarbetarnas förhållanden. Löthman också intresserad av ämnesdidaktik, särskilt kinesisk.
För närvarande arbetar Löthman med sin doktorsavhandling med arbetsnamnet "No Job - No Independence? Women On and Off the Labour Market in Beijing and Tianjin". I den undersöker hon hur kinesiska kvinnor i ett par av Kinas storstäder klarar sig socio-ekonomiskt vid arbetslöshet. Arbetet baserar sig på intervjuer hon gjort under fältarbete i Beijing och Tianjin med kvinnliga arbetare som sagts upp från statliga företag och med kvinnor som efter arbetslöshet fått ny anställning.
Xinzheng Wan forskar om kinesisk grammatik, inlärningsprocesser avseende kinesiska toner och syntax samt ämnesdidaktik i kinesiska.
Wan arbetar med kinesisk grammatik, i synnerhet grammatiska konstruktioners grammatikalisering, pragmatiska funktioner, subjektivitet och subjektivisering. Forskningen bygger på data från stora korpusar och präglas ofta av ett kontrastivt perspektiv. Han samarbetar med Torbjörn Lodén, professor emeritus i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet, i arbetet på en kinesisk grammatik för svenskar.
Ytterligare ett forskningsområde som Wan ägnar sig åt är studier av kinesiska som främmande språk i Sverige. I samarbete med Professor Nagano-Madsen Yasuko från Göteborgs universitet studerar han perception och produktion av kinesiska toner bland svenska studenter i syfte att klargöra vilka svårigheter svenskar har när det gäller att lära sig att behärska de kinesiska tonerna. Ämnesdidaktik i kinesiska är också ett område som Wan arbetar med. Han har samverkat med kollegor och skrivit flera läroböcker i kinesiska som andraspråk.
Slutligen forskar Wan också om nya kinesiska ord ur ett sociolingvistiskt perspektiv.