Tidigare projekt

Kungligt beskydd och monastisk kultur i 1200-talets Etiopien: makt och andlighet skildrad i väggmålningar i kyrkor med anknytning till kung Yekuno Amlak

Ewa Balicka-Witakowska
Finansierat av Vetenskapsrådet, 2013-2014

THE WORKSHOP "BYSANTIOS": Byzantine traditions in the figurative art in stone on Gotland, from the middle of the 12th century until the beginning of the 13th

Svetlana Vasilyeva
Finansierat av Wenner-Gren Stiftelserna, 2012-09-01–2014-08-31.

Endangered Archives Programme 823: Digitisation and preservation of the manuscript collection at the Monastery of St Saviour in Old Jerusalem

Ewa Balicka-Witakowska

Projektet, som genomförs i samarbete med bokkonservatorerna Jacek Tomaszewski och Weronika Liszewska och som är affilierat med det polska institutet för World Art Studies, finansieras av Arcadiastiftelsen och administreras av British Library. Dess syfte är att digitalisera och därigenom bevara och tillgängliggöra en viktig samligt av 553 handskrifter som tillhör fransiskanerklostret i Jerusalem (Custodia di Terra Sancta). Samlingen består av codices och rotuli från 1100- till 1900-talet, skrivna på arabiska (islamsk och kristen), armeniska, etiopiska, hebreiska (även samaritanska och arabisk samaritanska), grekiska, latin, syriska, turkiska, spanska, tyska, italienska och franska. Handskrifterna innehåller en brokig blandning texter: teologiska och filosofiska traktater, bibliska och liturgiska böcker, lexikon, profan och religiös poesi, predikosamlingar, pigrimsskildringar, men också matlagningsrecept och magiska böner. En särskild grupp representeras av liturgiska böcker i stort format med musikalisk annotation, liksom dyrbara och rikligt dekorerade volymer illuminerade med miniatyrer, bildförsedda initialer och icke-föreställande ornament. Av särskilt värde är också ett flertal bokband av trä, läder, textil, metall, dekorativt papper etc. och framställda med hjälp av olika bindningstekniker. Sammantaget uppvisar samlingen ett förunderligt brett spektrum av västliga och östliga handskriftstraditioner: kristna, islamska och judiska.

Projketet löper från december 2015 till september 2017. Handskrifterna förväntas vara tillgängliga online i början av 2018.

Litteraturteori i den mellanbysantinska perioden: mot en historik

Eric Cullhed

Forskningsprojektets mål är att utforska och fördjupa förståelsen för bysantinsk litteraturteori och delvis lägga grunden för en ny historik. Vägen blir att undersöka sex illustrativa teman och uppsättningar av besläktade begrepp och historiskt analysera deras utveckling inom ett begränsat tidspann, nämligen den mellanbysantinska perioden (843–1204). Preliminärt är projektets teman: intertextuell dynamik, allegores, fiktion, stilistik, minne och fantasi, figurer och troper. Projektet kommer att utveckla och testa nya angreppssätt på materialet baserat i textfilologi, receptionsteori, begreppshistoria och komparativ forskning.]

Human Nature: A New History of Roman Emotion

Jennifer Devereaux

We live in a period in which we are increasingly distanced from nature and are at risk of losing touch with the emotion concepts that have evolved through our connection to the natural environment, some of which have historically defined what it is to be human. Human Nature: A New History of Roman Emotion is a book project that seeks to recover the history of these concepts by considering the role of natural philosophy in forming emotion concepts and how such concepts affected various notions of identity in the ancient world. The focus of my research while a member of the Ancient Values and Emotions research group is the emotions associated with learning, such as epistemic anxiety and those emotions aroused in response to new discoveries.
(2021-2022)

Translation and rewriting activities in the long eleventh century

Christian Høgel

In his individual research project, as a part of the Retracing Connections Research Program (RJ), Christian Høgel attempts to write the history of Byzantine translation and rewriting activities in the long eleventh century, including the ‘Byzantinization’ of narration as an important aspect. He concentrates on the activities of two central figures of translation, Euthymios the Athonite and Symeon Seth. He examines in detail the Athonite circle with Euthymios as a single case of two-way translation (tightly related to the hagiographical rewritings of Symeon Metaphrastes) as well as Antiochene multi-lingualism imported to Constantinople, with Symeon Seth, the translator of the Arabic Kalila wa-Dimna into Greek.
(2019-2022)

Origins of political philosophy in ancient Greece

Dimitrios Iordanoglou

Dimitrios Iordanoglou arbetar inom det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet Den politiska filosofins födelse i antikens Grekland. Projektet argumenterar för tesen att den politiska filosofins ursprung bör sökas i den gradvisa utvecklingen av en särskild argumentationsteknik, som alltså antas ligga till grund för normativt teoretiserande. Argumentationstekniken, som inom projektet kallas ”intern kritik”, handlar om kapaciteten, viljan och kravet att låta en uttalad position prövas på grundval av om och hur den överensstämmer, eller inte överensstämmer, med vad som angivits som principiellt stöd för positionen; hur en uttalad position överensstämmer, eller inte överensstämmer, med vad dess omhuldare tidigare (eller också) sagt och gjort. I platons dialoger görs Sokrates till internkritikens stora stjärna, men projektet inriktar sig på internkritisk argumentation i för-platonska texter.

Detta är ett tvärvetenskapligt projekt med forskare från statsvetenskapen, den teoretiska filosofin, och grekiskan. Iordanoglous arbete inom projektet är inriktat på fyra huvudsakliga spår: i) texten Dissoi logoi och dess plats i argumentationens historia, med särskilt fokus på proto-logiken; ii) rationalitet och genus i Aischylos Oresti; iii) Protagoras antilogik och motsägelsens (o)möjlighet; iv) internkritisk argumentation i de tidiga hippokratiska skrifterna. Inom ramen för projektet har Iordanoglou arbetat med den första översättningen till svenska av ett omfattande urval av texter om och av sofisterna.]

Herodotus and the Origins of Political Philosophy

Otto Linderborg

Denna avhandling utgör en del av projektet Den politiska filosofins ursprung i antikens Grekland (RJ). Avhandlingens mål är att granska argumentativa passager i Herodotos historieverk. Speciellt står argumentativa passager med normativt och politiskt innehåll i fokus. Så exempelvis kommer mycken uppmärksamhet att ägnas den s.k. författningsdebatten (Hdt. 3.80-82). Passager som denna kommer att utforskas med avseende på förekomsten i dem av 'intern kritik', alltså med avseende på argument som utgår från ståndpunkter eller trossatser som de kritiserade interlokutörerna själva tillerkänner sig. Detta sätt att argumentera kopplas allmänt samman med Platon, men det uppfanns inte av honom. En utvecklad  uppfattning om den interna kritikens uppgång kan främja vår förståelse av den politiska filosofins ursprung och tidiga utveckling. För utvecklandet av denna förståelse utgör Herodotos historieverk en oersättbar stötesten.]

Text and narrative in Byzantium (Texte et récit à Byzance)

Ingela Nilsson

Forskningsnätverket Text and narrative in Byzantium erbjuder en vetenskaplig plattform för en rad pågående forskningsprojekt i Uppsala och Paris, samtidigt som det underlättar mobilitet och utbyte  för lärare, forskare och doktorander. Nätverket, som generöst sponsras under 2015-17 av Riksbankens jubileumsfond, inkluderar filologiska, historiska och konsthistoriska projekt inom bysantinologi och varierar från paleografi och textkritik till narratologisk och ikonografisk analys.

Konstantinos Manasses, Literary Craftsman: A Byzantine Author at Work

Ingela Nilsson

Syftet med detta projekt är att avsluta en monografi om författarskap i 1100-talets Bysans. Under 1100-talet blomstrade grekisk litteratur, särkilt kring hovet i huvudstaden Konstantinopel. Aspirerande intellektuella och blivande ämbetsmän utbildades i den grekiska tradition som hållits levande sedan senantiken, vilket resulterade i en stor produktion av klassicerande retorik och poesi. En administrativ karriär inleddes ofta med just undervisning, vilket kunde resultera i vidsträckta och långvariga nätverk med blivande kollegor eller mecenater. En stor mängd bevarad beställningsdiktning ger forskare möjlighet att kartlägga såväl relationer mellan författare och mecenater som retoriska och litterära stategier. Även om forskningen på så sätt gjort stora framsteg under senare år saknar vi en detaljerad studie av en enskild 1100-talsförfattares samlade produktion. En sådan undersökning skulle blotta inte bara individuella strategier, utan också författarens relation till utbildning, genre, patronage, publik och samhälle. Min monografi avser fylla detta behov med en fallstudie om en av 1100-talets centrala lärare och beställningsförfattare, Konstantin Manasses. Genom att tillämpa narratologisk method på flera nivåer kommer jag att analysera inte bara Manasses bevarade verk, utan också hans författarskap som helhet. Den berättelse jag vill kartlägga är den som Manasses själv förmedlar genom litterära val och självreferenser.
https://www.cambridge.org/core/books/writer-and-occasion-in-twelfthcentury-byzantium/8AFB7633D8AE842D7ECDC069379A95D1

Erotic language and literary representations of gender in Philostratus’ Erotic Epistles

Antonios Pontoropoulos

Detta avhandlingsprojekt syftar till att undersöka språk och motiv i Filostratos så kallades Erotiska brev. Breven karaktäriseras av språkliga och erotiska frestelser, av anspelningar på sexuella handlingar, och av en självmedveten användning av den tidigare litteraturen. Härvidlag liknar och spelar breven på annan samtida prosalitteratur som de antika romanerna och Alkifrån, men även på tidigare poetiska genrer, som epigrammet.

Filostratos brev är särskilt intressanta då de ger oss möjlighet att undersöka om, och i så fall hur, sexuell åtrå bekönas i litteraturen: är det adressatens genus som styr den erotiska diskursens utformning, och hur samspelar beköningen av adressater och begär med valet ur den kanoniska litteratur som används för att bygga dessa erotiska aktörer?]

Arche, kratos and the Greek understanding of power

Fredrik Sixtensson

Detta avhandlingsarbete fokuserar på begreppen arche och kratos. Båda begrepp används av antikens greker som generella termer för politiskt styre, vilket återspeglas i avledda ord som är kända för oss ännu i modern tid, såsom monarchia, demokratia och aristokratia med flera. Syftet med arbetet är dels att förstå hur termerna har kommit att bli politiska termer, dels att utreda vilken funktionell skillnad mellan begreppen som föreligger. Genom att förstå användningen av dessa ord, som blir centrala i grekiskt politiskt språkbruk, kan vi lära oss något om hur grekerna förstod politisk makt.

Begreppen studeras från och med den äldsta grekiskan (vilket i praktiken innebär homerisk tid, då vi har de första textuella förekomsterna av begreppen) till och med slutet på klassisk tid. Detta beror på att begreppen är som mest intressanta och dynamiska innan det politiska språkbruket så att säga ”disciplineras” och blir tekniskt, vilket kan sägas ske i slutet på klassisk tid. Av denna anledning behandlas inte i första hand grekernas politiska teorier, eftersom teoribyggen inte nödvändigtvis säger så mycket om hur gemene grek förstod politisk makt. I stället bygger arbetet på ett lingvistiskt, funktionalistiskt perspektiv, som prioriterar mer vardaglig och mindre teoretiserande språkanvändning.]

Byzantine Literary ‘Lived Spaces’ through the Study of Hagiographical Texts (4rd-12th c.)

Myrto Veikou

Detta avhandlingsprojekt syftar till att undersöka spatialitet i bysantinsk kultur genom att analysera och tolka hur vardagslivets rumsliga erfarenheter framställs i bysantinska texter. Undersökningen fokuserar på bysantinska hagiografiska källor som ger en rikhaltig bild av rumsligt och socialt bestämd mänsklig handling samt information om texternas retoriska sammanhang. Huvudsyftet är att utröna hur den historiska förändringen i den sociala dimensionen av vardagslivets rumslighet både avspeglas i litteraturen och används som litterär strategi. En förhoppning är att bidra till att åtgärda den nuvarande bristen på undersökningar av spatialitetens betydelser i bysantinsk kultur.

Genom att kombinera metoder från litterarur-, historie- och kulturstudier syftar projektet till en komparativ undersökning av socialt konstruerad spatialitet, litterär rumslighet och hur dessa rum bestämmer textens estetik. Arbetet sträcker sig över två axlar: (i) en undersökning av bysantinska litterära rum utifrån hagiografiska texter och (ii) en diakron undersökning och rekonstruktion av hur rumslighet har använts som berättartekniskt medel.

The Narrative of Medieval Empire on the Frontier: Byzantine and Armenian Literatures in the 10th-11th Centuries

Anna Linden Weller

Detta projekt kommer att resultera i en kultur- och litteraturhistoria för gränsområde kring den bysantinska östfronten under 900- och 1000-talen. Det kommer att visa hur litterära texter (exempelvis epistolografi, poesi, hagiografi och encyklopediska samlingar, liksom historiografi sedd i ett narratologiskt perspektiv och med hänsyn till författarnas självframställning), skrivna av bysantinska och icke-bysantinska aktörer i detta område, kan användas för att utforska bysantinsk Realpolitik i armeniska och arabiska kulturområden. Tre källor, som vanligtvis ansetts alldeles för repetitiva, svårfångade och självreferentiella för att kunna tjäna till att belysa bysantinska sociala och politiska ”realiteter”, kan, om de undersökts komparativt och prosopografiskt, ge nya insikter i det bysantinska maktutövandets väsen. Projektet kommer att använda litterär analys och nätverksteori för att konstruera en kulturell föreställning om medeltida herravälde.

Greek Manuscripts in Sweden