Aktuella projekt

Endangered Archives Programme 823: Digitisation and preservation of the manuscript collection at the Monastery of St Saviour in Old Jerusalem

Ewa Balicka-Witakowska

Projektet, som genomförs i samarbete med bokkonservatorerna Jacek Tomaszewski och Weronika Liszewska och som är affilierat med det polska institutet för World Art Studies, finansieras av Arcadiastiftelsen och administreras av British Library. Dess syfte är att digitalisera och därigenom bevara och tillgängliggöra en viktig samligt av 553 handskrifter som tillhör fransiskanerklostret i Jerusalem (Custodia di Terra Sancta). Samlingen består av codices och rotuli från 1100- till 1900-talet, skrivna på arabiska (islamsk och kristen), armeniska, etiopiska, hebreiska (även samaritanska och arabisk samaritanska), grekiska, latin, syriska, turkiska, spanska, tyska, italienska och franska. Handskrifterna innehåller en brokig blandning texter: teologiska och filosofiska traktater, bibliska och liturgiska böcker, lexikon, profan och religiös poesi, predikosamlingar, pigrimsskildringar, men också matlagningsrecept och magiska böner. En särskild grupp representeras av liturgiska böcker i stort format med musikalisk annotation, liksom dyrbara och rikligt dekorerade volymer illuminerade med miniatyrer, bildförsedda initialer och icke-föreställande ornament. Av särskilt värde är också ett flertal bokband av trä, läder, textil, metall, dekorativt papper etc. och framställda med hjälp av olika bindningstekniker. Sammantaget uppvisar samlingen ett förunderligt brett spektrum av västliga och östliga handskriftstraditioner: kristna, islamska och judiska.

Projketet löper från december 2015 till september 2017. Handskrifterna förväntas vara tillgängliga online i början av 2018.

Greek Manuscripts in Sweden

Barbara Crostini

Barbara Crostini har sedan 2015 samarbetat med det projekt som katalogiserar grekiska handskrifter i Sverige och hon arbetar under 2016 på deltid för projektet. Processen att beskriva handskrifter har utvecklats enligt nya vetenskapliga normer, så ordet ’katalogisering’ bör inte förstås som en bibliografisk aktivitet. I själva verket är det ett komplicerat sätt att utforska en handskrifts historia och härkomst, upptill beskrivningen av dess nuvarande egenskaper enligt ny paleografisk och kodikologisk standard. Crostini har erfarenhet av att katalogisera grekiska handskrifter från två bibliotek: Bodleian Library i Oxford och biblioteket vid Trinity College Dublin. Sådan erfarenhet är värdefull vad gäller både metodologi och handskrifternas datering, och ibland för en enskild bok (tidigare erfarenhet av att katalogisera astrologiskt material har t ex förberett henne för beskrivningen av en handskrift med liknande innehåll i Uppsala). Icke desto mindre utgör varje handskrift en egen värld att upptäckas av den som gör katalogen. De nya katalogerna av grekiska handskrifter – vilka använder sig av modern beskrivningspraxis tillsammans med de digitala verktyg som hör till, både vad gäller bildernas tillgänglighet och skapandet av stora databaser – kommer att ha en enorm påverkan på vår kunskap om grekisk bokproduktion och spridningen av texter i Bysans. Vi befinner oss i en forskningsfas som flyttar fram vår kunskap om grekiska handskriftssamlingar i hela världen, och genom denna katalog kommer Sverige således att ge sitt bidrag till ett större sammanhang.

Litteraturteori i den mellanbysantinska perioden: mot en historik

Eric Cullhed

Forskningsprojektets mål är att utforska och fördjupa förståelsen för bysantinsk litteraturteori och delvis lägga grunden för en ny historik. Vägen blir att undersöka sex illustrativa teman och uppsättningar av besläktade begrepp och historiskt analysera deras utveckling inom ett begränsat tidspann, nämligen den mellanbysantinska perioden (843–1204). Preliminärt är projektets teman: intertextuell dynamik, allegores, fiktion, stilistik, minne och fantasi, figurer och troper. Projektet kommer att utveckla och testa nya angreppssätt på materialet baserat i textfilologi, receptionsteori, begreppshistoria och komparativ forskning.]

The Life of St. Nicholas of Stoudios (BHG 1365)

Johan Heldt

Avhandlingen består av en textkritisk utgåva (med engelsk översättning och noter) av biografin över Nikolaos Studiten (BHG 1365). Nikolaos levde 793–868 och hans biografi skrevs troligen ca. 930 av en munk i Stoudios-klostret i Konstantinopel.

Entering the Sacred Story: Performance and Participation in Early Byzantine liturgical texts

Uffe Holmsgaard Eriksen

Syftet med detta projekt är att visa hur tidiga bysantinska predikanter och poeter från 4e till 8e århundradet använde sig av olika berättartekniska och retoriska tekniker som ett sätt att själva tillsammans med sina åhörare träda in i och delta i de bibliska berättelserna genom liturgiska föreställningar. Tidigbysantinska liturgiska texter som predikningar, hymner och hagiografi uppvisar slående paralleller med postmodern litteratur och populärkultur genom att sudda ut gränserna mellan fiktion och verklighet och genom att destabilsera begrepp som författarskap, text och publik. Som religiösa berättelser inbäddade i sång och tal trotsar de tidigbysantinska liturgiska texterna gränserna för konventionellt eller ’naturligt’ berättande. Icke desto mindre har berättandet i dessa texter ännu inte studerats i detalj. Föreliggande projekt kommer att utföra en sådan studie genom att använda modern narratologisk teori. Då det samtidigt finns en påfallande lucka i det forskningsfält som kallas diakron narratologi (och som studerar berättelsens och berättandets diakrona utveckling) för perioden 4e till 8e århundradet, kommer detta projekt att avsevärt bidra inte bara till studiet av bysantinsk litteratur, utan också till narratologin i stort.

Origins of political philosophy in ancient Greece

Dimitrios Iordanoglou

Dimitrios Iordanoglou arbetar inom det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet Den politiska filosofins födelse i antikens Grekland. Projektet argumenterar för tesen att den politiska filosofins ursprung bör sökas i den gradvisa utvecklingen av en särskild argumentationsteknik, som alltså antas ligga till grund för normativt teoretiserande. Argumentationstekniken, som inom projektet kallas ”intern kritik”, handlar om kapaciteten, viljan och kravet att låta en uttalad position prövas på grundval av om och hur den överensstämmer, eller inte överensstämmer, med vad som angivits som principiellt stöd för positionen; hur en uttalad position överensstämmer, eller inte överensstämmer, med vad dess omhuldare tidigare (eller också) sagt och gjort. I platons dialoger görs Sokrates till internkritikens stora stjärna, men projektet inriktar sig på internkritisk argumentation i för-platonska texter.

Detta är ett tvärvetenskapligt projekt med forskare från statsvetenskapen, den teoretiska filosofin, och grekiskan. Iordanoglous arbete inom projektet är inriktat på fyra huvudsakliga spår: i) texten Dissoi logoi och dess plats i argumentationens historia, med särskilt fokus på proto-logiken; ii) rationalitet och genus i Aischylos Oresti; iii) Protagoras antilogik och motsägelsens (o)möjlighet; iv) internkritisk argumentation i de tidiga hippokratiska skrifterna. Inom ramen för projektet har Iordanoglou arbetat med den första översättningen till svenska av ett omfattande urval av texter om och av sofisterna.]

Herodotus and the Origins of Political Philosophy

Otto Linderborg

Denna avhandling utgör en del av projektet Den politiska filosofins ursprung i antikens Grekland (RJ). Avhandlingens mål är att granska argumentativa passager i Herodotos historieverk. Speciellt står argumentativa passager med normativt och politiskt innehåll i fokus. Så exempelvis kommer mycken uppmärksamhet att ägnas den s.k. författningsdebatten (Hdt. 3.80-82). Passager som denna kommer att utforskas med avseende på förekomsten i dem av 'intern kritik', alltså med avseende på argument som utgår från ståndpunkter eller trossatser som de kritiserade interlokutörerna själva tillerkänner sig. Detta sätt att argumentera kopplas allmänt samman med Platon, men det uppfanns inte av honom. En utvecklad  uppfattning om den interna kritikens uppgång kan främja vår förståelse av den politiska filosofins ursprung och tidiga utveckling. För utvecklandet av denna förståelse utgör Herodotos historieverk en oersättbar stötesten.]

Text and narrative in Byzantium (Texte et récit à Byzance)

Ingela Nilsson

Forskningsnätverket Text and narrative in Byzantium erbjuder en vetenskaplig plattform för en rad pågående forskningsprojekt i Uppsala och Paris, samtidigt som det underlättar mobilitet och utbyte  för lärare, forskare och doktorander. Nätverket, som generöst sponsras under 2015-17 av Riksbankens jubileumsfond, inkluderar filologiska, historiska och konsthistoriska projekt inom bysantinologi och varierar från paleografi och textkritik till narratologisk och ikonografisk analys.

Konstantinos Manasses, Literary Craftsman: A Byzantine Author at Work

Ingela Nilsson

Syftet med detta projekt är att avsluta en monografi om författarskap i 1100-talets Bysans. Under 1100-talet blomstrade grekisk litteratur, särkilt kring hovet i huvudstaden Konstantinopel. Aspirerande intellektuella och blivande ämbetsmän utbildades i den grekiska tradition som hållits levande sedan senantiken, vilket resulterade i en stor produktion av klassicerande retorik och poesi. En administrativ karriär inleddes ofta med just undervisning, vilket kunde resultera i vidsträckta och långvariga nätverk med blivande kollegor eller mecenater. En stor mängd bevarad beställningsdiktning ger forskare möjlighet att kartlägga såväl relationer mellan författare och mecenater som retoriska och litterära stategier. Även om forskningen på så sätt gjort stora framsteg under senare år saknar vi en detaljerad studie av en enskild 1100-talsförfattares samlade produktion. En sådan undersökning skulle blotta inte bara individuella strategier, utan också författarens relation till utbildning, genre, patronage, publik och samhälle. Min monografi avser fylla detta behov med en fallstudie om en av 1100-talets centrala lärare och beställningsförfattare, Konstantin Manasses. Genom att tillämpa narratologisk method på flera nivåer kommer jag att analysera inte bara Manasses bevarade verk, utan också hans författarskap som helhet. Den berättelse jag vill kartlägga är den som Manasses själv förmedlar genom litterära val och självreferenser.

A literary study of Christos Paschon (12th c.)

Terése Nilsson

Syftet med detta avhandlingsprojekt är att undersöka Christos Paschon, ‘Kristi lidande’, som i handskriftstraditionen enhälligt attribuerats till Gregorius av Nazianz (ca 330–ca 390), men som numera anses vara av betydligt senare datum och troligen komponerades på 1100-talet. Texten har kallats både en euripidesisk cento, där ungefär en tredjedel av versraderna lånats från olika verk av den antike tragöden, och ett kristet drama, som berättar of Kristi gripande, död, gravsättning och uppståndelse. Ingen fullständig litterär studie har genomförts av de 2600 verserna som är skrivna på bysantinsk dodekasyllabisk vers, ett tolvstavigt versmått med bakgrund i den jambiska trimeter som använder i antika tragedier. En analys av såväl struktur som innehåll i Christos Paschon kommer därför att utföras,i förhoppningen att kunna besvara frågor som gäller vilket slags text det handlar om (tragedi? cento? båda? eller något annat?) och därmed också ytterliga belysa frågan om i vilken period en sådan text kan ha skrivits.

Erotic language and literary representations of gender in Philostratus’ Erotic Epistles

Antonios Pontoropoulos

Detta avhandlingsprojekt syftar till att undersöka språk och motiv i Filostratos så kallades Erotiska brev. Breven karaktäriseras av språkliga och erotiska frestelser, av anspelningar på sexuella handlingar, och av en självmedveten användning av den tidigare litteraturen. Härvidlag liknar och spelar breven på annan samtida prosalitteratur som de antika romanerna och Alkifrån, men även på tidigare poetiska genrer, som epigrammet.

Filostratos brev är särskilt intressanta då de ger oss möjlighet att undersöka om, och i så fall hur, sexuell åtrå bekönas i litteraturen: är det adressatens genus som styr den erotiska diskursens utformning, och hur samspelar beköningen av adressater och begär med valet ur den kanoniska litteratur som används för att bygga dessa erotiska aktörer?]

Arche, kratos and the Greek understanding of power

Fredrik Sixtensson

Detta avhandlingsarbete fokuserar på begreppen arche och kratos. Båda begrepp används av antikens greker som generella termer för politiskt styre, vilket återspeglas i avledda ord som är kända för oss ännu i modern tid, såsom monarchia, demokratia och aristokratia med flera. Syftet med arbetet är dels att förstå hur termerna har kommit att bli politiska termer, dels att utreda vilken funktionell skillnad mellan begreppen som föreligger. Genom att förstå användningen av dessa ord, som blir centrala i grekiskt politiskt språkbruk, kan vi lära oss något om hur grekerna förstod politisk makt.

Begreppen studeras från och med den äldsta grekiskan (vilket i praktiken innebär homerisk tid, då vi har de första textuella förekomsterna av begreppen) till och med slutet på klassisk tid. Detta beror på att begreppen är som mest intressanta och dynamiska innan det politiska språkbruket så att säga ”disciplineras” och blir tekniskt, vilket kan sägas ske i slutet på klassisk tid. Av denna anledning behandlas inte i första hand grekernas politiska teorier, eftersom teoribyggen inte nödvändigtvis säger så mycket om hur gemene grek förstod politisk makt. I stället bygger arbetet på ett lingvistiskt, funktionalistiskt perspektiv, som prioriterar mer vardaglig och mindre teoretiserande språkanvändning.]

Byzantine Literary ‘Lived Spaces’ through the Study of Hagiographical Texts (4rd-12th c.)

Myrto Veikou

Detta avhandlingsprojekt syftar till att undersöka spatialitet i bysantinsk kultur genom att analysera och tolka hur vardagslivets rumsliga erfarenheter framställs i bysantinska texter. Undersökningen fokuserar på bysantinska hagiografiska källor som ger en rikhaltig bild av rumsligt och socialt bestämd mänsklig handling samt information om texternas retoriska sammanhang. Huvudsyftet är att utröna hur den historiska förändringen i den sociala dimensionen av vardagslivets rumslighet både avspeglas i litteraturen och används som litterär strategi. En förhoppning är att bidra till att åtgärda den nuvarande bristen på undersökningar av spatialitetens betydelser i bysantinsk kultur.

Genom att kombinera metoder från litterarur-, historie- och kulturstudier syftar projektet till en komparativ undersökning av socialt konstruerad spatialitet, litterär rumslighet och hur dessa rum bestämmer textens estetik. Arbetet sträcker sig över två axlar: (i) en undersökning av bysantinska litterära rum utifrån hagiografiska texter och (ii) en diakron undersökning och rekonstruktion av hur rumslighet har använts som berättartekniskt medel.

The Narrative of Medieval Empire on the Frontier: Byzantine and Armenian Literatures in the 10th-11th Centuries

Anna Linden Weller

Detta projekt kommer att resultera i en kultur- och litteraturhistoria för gränsområde kring den bysantinska östfronten under 900- och 1000-talen. Det kommer att visa hur litterära texter (exempelvis epistolografi, poesi, hagiografi och encyklopediska samlingar, liksom historiografi sedd i ett narratologiskt perspektiv och med hänsyn till författarnas självframställning), skrivna av bysantinska och icke-bysantinska aktörer i detta område, kan användas för att utforska bysantinsk Realpolitik i armeniska och arabiska kulturområden. Tre källor, som vanligtvis ansetts alldeles för repetitiva, svårfångade och självreferentiella för att kunna tjäna till att belysa bysantinska sociala och politiska ”realiteter”, kan, om de undersökts komparativt och prosopografiskt, ge nya insikter i det bysantinska maktutövandets väsen. Projektet kommer att använda litterär analys och nätverksteori för att konstruera en kulturell föreställning om medeltida herravälde.

Stoisk retorik (Vetenskapsrådet)

David Westberg

Stoicismen, ett av Västerlandets grundläggande filosofiska arv, är mest bekant för sina bidrag till logik, etik och i viss mån litterär kritik. Vi saknar emellertid en fullödig studie av stoisk retorisk teori. Syftet med projektet Stoisk retorik är att tydliggöra vilken roll stoisk retorisk teori spelade, i synnerhet inom den stoiska filosofin som sådan (ca 300 f.Kr.–200 e.Kr.) men också med avseende på receptionen av stoisk retorik i senare retorisk teori (fram till ca 300 e.Kr.). De huvudfrågor som tas upp i projektet är: Vilken roll spelade retorisk teori inom stoisk filosofi? Hur hanterade stoikerna retorik i praktiken? På vilket sätt inluerades efterföljande retoriska traditioner av stoisk retorik? Stoikerna uppfattade retoriken som en underavdelning till logiken och som parallell med dialektiken och den delade ämnen och metoder med dessa. Hur, när och varför delas de upp? Vilket är retorikens förhållande till andra stoiska teorier om mänskliga uttrycksformer, såsom musikteori, poetik och lingvistik?