Tidigare projekt
Arkiv och bibliotek i staden Assur
Olof Pedersén
Grundläggande rekonstruktion av alla arkiv och bibliotek innehållande åtskilliga tusen lertavlor med kilskrift baserat på det epigrafiska och arkeologiska materialet från de tyska utgrävningarna i Assur. De slutgiltiga publikationerna är Olof Pedersén, Archives and Libraries in the City of Assur, Part I 1985 med det gammalassyriska och medelassyriska materialet, och Part II 1986 med det nyassyriska materialet. Projektet finansierades av Uppsala universitet.
Föremål med bygg- och votivinskrifter i Assur
Olof Pedersén
Korta beskrivningar och en preliminär analys av mer än 5000 inskrivna föremål på sten, lera, metall och andra material utgrävda av den tyska expeditionen till Assur. Den slutgiltiga publikationen är Olof Pedersén, Katalog der beschrifteten Objekte aus Assur: Die Schriftträger mit Ausnahme der Tontafeln und ähnlicher Archivtexte, Abhandlungen der Deutschen Orient-Gesellschaft 23, 1997. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet.
En överblick över arkiven och biblioteken i forna Främre Orienten 1500–300 f.Kr.
Olof Pedersén
En överblick över mer än 250 arkiv och bibliotek med åtskilliga tiotusentals texter på lera, papyrus och andra material från hela forna Främre Orienten. Den arkeologiska kontexten och det huvudsakliga textinnehållet i samlingarna har tagits i beaktande. Den slutgiltiga publikationen är Olof Pedersén, Archives and Libraries in the Ancient Near East 1500–300 BC, 1998. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet.
BABYLON: Kilskriftsarkiv i HISTORIska och arkeologiska pERSPEktiv
Olof Pedersén
Ett forskningsprojekt i samarbete med Vorderasiatisches Museum i Berlin har återskapat arkiven med kilskriftstexter från 2000–200 f.Kr., återfunna under de tyska utgrävningarna under ledning av Robert Koldewey 1899–1917. På grund av moderna politiska svårigheter (främst världskrigen och Tysklands delning) har merparten av detta material förblivit opublicerad.
En preliminär filologisk och arkeologisk analys av de ca 6000 lertavlorna, huvudsakligen opublicerade, ger indikationer om de ungefär 50 arkiv till vilka dessa texter en gång hörde. Texterna dateras och deras innehåll klassificeras. De officiella institutioner och privatpersoner vilka förfogade över arkiv etableras. Med utgångspunkt i detta material är det möjligt att dra preliminära slutsatser rörande användandet av skriftlig dokumentation i Babylon, att göra några jämförelser med andra städer och att genomföra en första analys av historiska och sociala omständigheter i staden.
De första resultaten av studien har publicerats i en bok med titeln Olof Pedersén, Archive und Bibliotheken in Babylon: Die Tontafeln der Grabung Robert Koldeweys 1899–1917, i serien Abhandlungen der Deutschen Orient-Gesellschaft 25, 2005. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet.
Kungaväldet i det tidiga mesopotamiens Onomastikon 2800–2200 fvt (DOKTORANDPROJEKT)
Jakob Andersson, 2012
Doktorandprojektet belyste förbindelser mellan tidiga mesopotamiska personnamn och konceptualiseringen av mänsklig och gudomlig auktoritet i den tidigare delen av tredje årtusendet fvt i Mesopotamien. Tidsperioderna, de så kallade tidigdynastiska och gammalakkadiska (eller sargoniska) perioderna var formativa för det senare mesopotamiska kungadömets utveckling. De personnamn som utgjorde grundlaget för studien innehåller kungliga appellativ vilka traditionellt översätts som “kung”: lugal och šarrum. Dessa appellativ tjänade under vissa omständigheter även andra funktioner, såsom gudomliga epitet. Andra funktionellt närbesläktade appellativ och epitet undersöktes också. Den slutgiltiga publikationen är Jakob Andersson, Kingship in the Early Mesopotamian Onomasticon 2800–2200 BCE, 2012. Projektet finansierades av Uppsala universitet.
Handledare: Olof Pedersén, professor i assyriologi, Uppsala universitet och Aage Westenholz, lektor emeritus i assyriologi, Københavns universitet.
Tidig nyassyrisk statsideologi (DOKTORANDPROJEKT)
Mattias Karlsson, 2013
Studien avsåg att identifiera och diskutera tidig nyassyrisk statsideologi genom att fokusera på maktrelationer i inskrifter och ikonografi tillhörande Assurnasirpal II och Salmanassar III. Förhållandet mellan de mesopotamiska gudarna (“de stora gudarna”), den assyriske kungen och de främmande länderna framhävdes i denna analys. Genom en noggrann läsning av alla epigrafiska och ikonografiska källor tillhörande de två kungarna, i.e. de “huvudsakliga primärkällorna”, med hjälp av grundläggande filologiska och konsthistoriska metoder såväl som teoribildningar såsom kritisk teori och postkolonial teori, nåddes resultaten i studien. Dessa resultat låg sedan till grund för diskussioner om den ideologiska utvecklingen under de två regeringsperioderna, lokal statsideologi och regionalpolitik, ideologisk jämförelse mellan de två kungarna och en historisk-ideologisk kontextualisering av den identifierade nyassyriska statsideologin. Den slutgiltiga publikationen är Mattias Karlsson, Relations of Power in Early Neo-Assyrian State Ideology, i serien Studies in Ancient Near Eastern Records 10, 2016. I den slutgiltiga publikationen har ett mer omfattande källmaterial tagits i beaktande. Projektet finansierades av Uppsala universitet.
Handledare: Olof Pedersén, professor i assyriologi, Uppsala universitet och Gojko Barjamovic, lektor i assyriologi, Department of Near Eastern Languages and Civilizations, Harvard University.
ARAMEISKA LÅNORD I NYASSYRISKAN 900–600 F.KR. (DOKTORANDPROJEKT)
Zack Cherry, 2017
Ett studium av de belagda lånen från arameiska till nyassyriska. De arameiskspråkiga folkens tidigaste historia kartläggs och de språkliga källorna presenteras. Tidigare förslag av låneord utvärderas och granskas kritiskt. Kilskriftstexterna med arameiska lånord indelas efter fyndort och genre och resultaten av undersökningen diskuteras och presenteras ur olika synvinklar.