Aktuella projekt

Minnen för livet: Materialitet och minne i forntida främreorientaliska privatpersoners inskrivna föremål

Jakob Andersson (projektansvarig forskare, Uppsala)
Christina Tsouparopoulou (medansvarig forskare, Cambridge)
Seraina Nett (forskare, Uppsala)
Rune Rattenborg (forskare, Uppsala)
Nancy Highcock (postdoc, Cambridge)
Silvia Ferreri (forskningsassistent, Cambridge)
Nils Melin Kronsell (forskningsassistent, Uppsala)

Projektet syftar till att producera en mer komplett förståelse av forntida främreorientaliska föremål, beställda av privatpersoner och inskrivna med kilskrift från tiden mellan ungefär 2800 fvt–100 vt, vilket motsvarar runt 80 procent av de tidiga främreorientaliska samhällenas historiska perioder. Tidsram och omfattning av material saknar motstycke i främreorientalisk materiell och språkvetenskaplig forskning.

Föremålen deponerades med syfte att tjäna som handfasta föremål för åminnelse, oftast i kultiska kontexter men föremål har också påträffats i andra kontexter, om de så är primära eller sekundära.

I de tidiga främreorientaliska stadssamhällena sökte människor etablera en närvaro framför gudarna, vilka troddes bebo sina tempel, för att säkerställa en relation till det gudomliga. De sammantagna fördelarna med materiella föremål och inskriptioner gav beständighet till gåvogivandet som symbolisk handling, vilken upprättade varaktiga förbindelser mellan människor och det gudomliga. Föremålen framhävde dock även relationer mellan människor och var således en del av skapandet och upprätthållandet av sociala och samhälleliga identiteter.

Målet är att identifiera och framhäva det personliga perspektivet i inskrivna föremål beställda av privatpersoner samt den relations- och värdeskapande potential som framträder ur sådana föremål. Föremålen närmas med hjälp av en materialitetsprofilering vilken kombinerar olika typer av analyser, t.ex. arkeologisk kontext, textens innehåll och finish, samman med fysiska karakteristika och produktionstekniker. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet under åren 2017–2020.

Gammalakkadiska PersonNamn: En filologisk och prosopografisk Studie

Jakob Andersson

Personnamn förekommer i merparten av de administrativa kilskriftsdokument som återfunnits i Främre Orienten. Tiotusentals namn är kända och för vissa perioder finns goda översikter över namnmaterialet.

Ännu föreligger ingen översikt över namnmaterialet i den gammalakkadiska perioden, även känd som den sargoniska perioden (ca 2335–2180 fvt). Denna tidsepok är av särskilt intresse då två olika namngivningstraditioner, den sumeriska och den akkadiska, möts i de flerspråkiga stadsmiljöerna i södra Mesopotamien och utövar ömsesidigt inflytande över varandra. En del andra språk finns också representerade i materialet.

Studien syftar till att ge en uttömmande lista över de attesterade namnen med tillhörande filologiska analyser. Vidare kommer lokala och regionala perspektiv, samt utvecklingar i namnskick för de platser där materialet tillåter, att belysas.

Digital modell och topografisk studie av Babylon

Olof Pedersén

En digital modell av Babylon är under utveckling. Både arkeologiska material och forntida texter används för rekonstruktionen. Stadens utveckling under olika historiska faser kommer visas. Modellen söker att med ett kritiskt förhållningssätt samordna resultaten från de tyska, irakiska och italienska utgrävningarna. Modellen planeras att gradvis göras tillgänglig via internet. Mer information och exempel på arbetet med den digitala modellen ges här.

Den digitala modellen baseras på en tvärvetenskaplig, omfattande analys av Babylons topgrafi. Arkeologiska bevis och kilskriftstexter utgör kärnan i materialet, kompletterat av GIS-analys av satellitbilder, flygbilder, arkeologiska teckningar och gamla kartbilder samt iakttagelser gjorda på plats (i egenskap av Pederséns medverkan som konsult till World Monuments Fund), kritisk användning av klassiska källor och samarbeten med andra discipliner som t.ex. hydrologiska studier. De preliminära resultaten förs samman i den 3-dimensionella modellen av staden för att utvärdera korrektheten i de preliminära resultaten för olika historiska perioder.

Det preliminära arbetet har understötts av Uppsala universitet, Urban Mind-projektet finansierat av Mistra, och Excellence Cluster Topoi vid Freie Universität Berlin.

Artifakterna från de tyska utgrävningarna i Babylon

Olof Pedersén

Fynden från de tyska utgrävningarna i Babylon kan nu beskådas i museerna i Berlin, Istanbul, Bagdad och i några andra samlingar. I Vorderasiatisches Museum i Berlin har stora delar av Processionsgatan och Ishtarporten återuppbyggts i full skala. På grund av moderna politiska svårigheter (främst världskrigen och Tysklands delning) har merparten av detta material förblivit opublicerad. 

Som förberedelse för ett långsiktigt, internationellt forskningsprojekt som syftar till att studera och publicera alla viktiga historiska fynd har Pedersén överfört utgrävningarnas föremålsförteckningar till en databas inom ramarna för två tyska forskningsprojekt. Därigenom har många av de ungefär 70,000 utgrävda artifakterna preliminärt identifierats och har gjorts digitalt sökbara. Föremålstyp, fyndplats, preliminär datering, tidigare publicering (om sådan förekommer) och andra parametrar kan sökas. För mer information, se babylon-online.org.

REKONSTRUKTION OCH PUBLICERING AV ARKIVET I NEBUKADNESSARS SYDPALATS I BABYLON

Olof Pedersén

En detaljerad analys och publikation av kilskriftstexterna återfunna i palatsarkivet i Nebukadnessars Sydpalats (Südburg), bredvid Ishtarporten och Processionsgatan i Babylon befinner sig i ett framskridet arbetsskede. Ett stort antal lertavlor dokumenterar palatsets administration av matvaror, speciellt korn, dadlar och sesamolja. Texterna innehåller viktig information rörande historia, språk, ekonomi, kulturhistoria och gammaltestamentlig exegetik. Bland de många personer texterna refererar till återfinns många personer sända till Babylon från länderna i Mindre Asien, Egypten och Persien; där finns även prinsar från Filisteen och Jehojakin, kungen av Juda, som enligt Gamla Testamentet (2 kung 24) fördes i exil till Babylon av Nebukadnessar.

Endast utvalda delar av fyra av de mer än 300 lertavlorna från arkivet har hittills publicerats. De allra flesta texterna från detta arkiv, bevarade i Berlin endera som lertavlor eller i form av utgrävningsfotografier, har translittererats inom ramarna för detta projekt. Texterna kommer analyseras elektroniskt, jämföras mot originalen, förses med kopior och publiceras i translitteration och översättning med kortfattade kommentarer. Projektet har finansierats av Vetenskapsrådet.

Forna Främre Orienten på Google Earth med integrering av textuella, arkeologiska och geografiska bevis

Olof Pedersén

Ett geografiskt forskningsredskap är under utveckling för att möjliggöra en snabb lokalisering av forntida platser i Främre Orienten genom Google Earth. Preliminära resultat, kallade ANE.kmz, finns tillgängliga och kan laddas ner från en sida med närmare förklaringar. För närvarande finns mer än 2500 forntida främreorientaliska platser listade alfabetiskt och markerade i Google Earth med hjälp av platsmarkeringar. Det preliminära arbetet har understötts av Uppsala universitet, Urban Mind-projektet finansierat av Mistra, och Excellence Cluster Topoi vid Freie Universität Berlin.

Cuneiform Site Index (CSI): En ortnamnsförteckning över fyndplatser för kilskriftstexter i östra Medelhavet och Mellanöstern

Rune Rattenborg

Ett geospatialt index med grundläggande toponym-, attribut- och externa länkdata för cirka 250 platser i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern där texter som skrivits med kilskrift och relaterade skriftsystem har påträffats. Indexet har upprättats av Rune Rattenborg som en del av Minnen för livet: Materialitet och minne i forntida främreorientaliska privatpersoners inskrivna föremål, ett forskningsprojekt placerat vid Uppsala universitet och University of Cambridge, finansierat av ett projektbidrag från Vetenskapsrådet (Diarienummer 2016-02028). Indexet kan hämtas ner som .kml (lämpligt för användning med GIS-applikationer och Google Earth), .csv (för databasintegration) och .geojson (för GIS och applikationer för webbmappning). Mer information och länkar till filerna på en sida med mer förklaringar finns här.